A Friend With a Car

Att gå på mysiga hemmafester med de bästa vännerna, dricka alldeles för mycket billigt vin och lova sig själv att inte göra om de, och ändå göra om exakt samma sak nästa helg.

Att se honom le, sådär som bara han kan. Så att det blir fyra små skrattrynkor vid ögonen.

Att sitta i en park och köa i flera timmar med underbara vänner för att sedan hamna så långt fram under konserten att man känner pyrotekniken svida mot armarna samtidigt som Joakim Berg sjunger ”Mannen I Den Vita Hatten” och man önskar att sommaren ska stanna upp. Just precis i det ögonblicket.

Att vakna mitt i natten och komma på sig själv med att le eftersom jag inser att han ligger där. Just i det ögonblicket vill jag bara pussa sönder honom litegrann innan jag somnar om igen.

Att vara med L och de absolut finaste killkompisarna och ha modevisningar i tjejkläder utan att någon som är med tycker de är töntigt överhuvudtaget.

Att jag fortfarande blir pirrig av att kyssas med honom trots att det var ungefär sju månader sen han kysste mig för första gången. Och sen dess har det varit vi.

Att spendera tid med världens bästa pappa och göra absolut ingenting speciellt. Det räcker med att koka pasta eller så.

Att titta på bilder från när man var liten och inse att allt var mycket enklare då. Samtidigt känns allting så himla mycket mer betydelsefullt nu.

Att jag fortfarande har kontakt med min äldsta vän trots att vi bor 60 långa mil ifrån varandra.

Att se gamla människor som handlar mat och håller varandra i handen, som att de är nykära fast dem kanske har varit tillsammans i 30 år eller så.

Att sjunga födelsedags-karaoke som om det inte fanns en morgondag.

Att gå på vårfest med sina vänner och dansa ihjäl sig lite till halvtaskig fjortis-pop. Men just då kvittar musiken och allting annat i hela världen.

Att vara med den bästa (före detta) klassen och ha picknick. Som ett avsked. Eller en omstart.

Att som 16-årig flicka leva för kvällar och helger. Och för honom förstås.

Broder Daniel.

Att det finns vänner jag träffar väldigt sällan, men när vi väl träffas är det som att vi ses varenda dag.

Att jag har världens finaste vänner som ställer upp vad som än händer.

Att höra folk som säger ”jag älskar dig” och faktiskt menar det.

Att spela ”Jag har aldrig” eller ”Sanning och konsekvens” hemma hos någon samtidigt som man är alldeles vin-rusig i kroppen.

Att gå på konsert och kunna texten på varenda låt som spelas.

Att jag har varit tillsammans med L i sju långa månader. <3

Att sommaren bara har börjat och de är långt kvar till tidiga mornar, sega dagar och prov.

Att jag och L snart gör vår första resa utanför Stockholm tillsammans.

Att få ett sms av världens bästa vän helt oförberett där det står ”Hej, jag tänkte bara tala om att du är världens bästa vän i hela världen. Hejdå. <3”

Livet.